Direktlänk till inlägg 30 oktober 2010
Ja, det spanska livet är oftast riktigt awesome. Men det finns tillfällen då man tänker vad trivsamt avslappnat allt är hemma i Sverige. Ikväll till exempel var jag och Anna ashungriga, vi hade inte ätit på antal timmar. Men här är det inte bara att gå ner och käka nåt, så vi frågade lite försiktigt om vi kunde äta nåt. Och det kunde vi, men hon såg inte jätteglad ut. På kontraktet står det att vi bara får två måltider serverade hos värdfamiljen, men det är stört omöjligt på en fredag då man är uppe längre! Egentligen är det nästan lika omöjligt, vilken annan vardag i veckan som helst. På helgerna får vi tre måltider, då går det bättre.
Imorgon skulle vi vilja ta hem Lisa, men vi vågar inte fråga. Förra gången sa ju vår värdmamma nej ... Fast då var det ju fråga om TVÅ personer ...
Ja, ibland är Sverige lo mejor (det bästa).
Har precis ätit kiwi. Är inte kannibal, jag lovar. Innan, i Sverige, var kiwi för mig naturligtvis en frukt. Nu känns det först och främst som en "local"/lokalbo, en person från Nya Zeeland. De kallas ju "Kiwis". Och om nåt är "kiwi", så är det nya z...
Nåt man tydligt lägger märke till är att jobblivet inte är samma här som i Sverige. I Sverige har man som "undersåte" mer att säga till om, vi kan lättare säga emot eller rent av kaxa mot vår chef utan att lida minsta av det. Känner att det är både b...
En väldigt intressant insider-information jag kan dela med mig av från jobbet på restaurangen är att när chefskockarna eller chefen och nån utomstående viktig person (ex. en leverantör) på restaurangen där jag jobbar (Pier 19) behöver prata allvar me...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 |
7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 |
14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 |
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 | 31 | |||
|