Maj. 9 maj. 39 dagar kvar tills vi slutar enligt Annas uträknande. 39 dagar! Vart tog tiden vägen?

Jag har längtat så mycket efter saker i Sverige, riktigt känt att, nej, nu hade en grillkväll i kära Sverige suttit fint. Eller bara att dra och bada vid någon sjö i solnedgången, ta sig en promenad i skogen, till och med att klippa gräsmattan har jag saknat! Och bara det att liksom ha allting på svenska igen.

Men så blir det samtidigt dubbelkrock, och jag känner att, jag ÄR verkligen i Spanien, i varma soliga Spanien, och jag borde verkligen njuta till 1000 det lilla som är kvar. Och då blir det så sorgligt, och jag tänker på hur bra det verkligen är här, och att jag kommer att sakna allt så otroligt mycket att jag säkert kommer att fälla några tårar sedan när jag tittar tillbaka på alla bilder från Málaga, Fuengirola, Sevilla, Barcelona...mm. Det är ju liksom mitt hem OCKSÅ! Jag bor i Spanien nu, och det känns inte som något annat. Här är mitt hem, samtidigt som jag har ett annat hem i Sverige också såklart.

Saknar Sverige, men vill verkligen vara i Spanien! Men vill snart vara i Sverige också! Kan man inte få vara på två platser samtidigt?