Har inte skrivit på en evighet nu. Och ändå har så pass mycket hänt. Ändå.

Jag har hunnit flytta tillbaka till Sverige till exempel. Hmm. Blandade känslor. Ville inte lämna Spanien och mina urhärliga tjejer (Anna, Viktoria, Becks och Lisa <3), men någon gång var jag ju tvungen att fara hem och det var söndag den 19 juni. Vaknade klockan tre, åt lite frukost och packade sedan in oss i bilen: sex pers och en hel HÖG med väskor (jag menar, har man bott utomlands i ett år så är det väl rätt naturligt med flera väskor, eller?) och så for vi till Málaga flygplats. Det gick fint ända tills vi kom till bagageincheckningen (haha). Det vägde naturligtvis för mycket. Ryanair ni vet. Inte ett kilo övervikt går igenom omärkt. Det var bara att dra sig ur kön, öppna väskorna och börja klä på sig ... Johan och jag såg ju ut som om det var mitt i vintern och resten av familjen var väl höstlovsresande i Sverige eller nåt sådant. Vi fick även slänga två plagg. Jaja. Vi kom iaf igenom till slut!

Så var det säkerhetskontrollen --> den gick superbra! Inga farliga vapen hade vi på oss, så det var lugnt^^ Bästa var ju ändå när mamma fick kommentaren av en säkerhetskontrollvakt: "You're flying with Ryainair?". Haha! Så klockren! Det är väl ett vanligt förekommande fenomen, med Ryanair-resande som har jättemycket kläder på sig. Haha.

Men! (Det finns alltid ett Men.) Då kom vi till gaten. Där skulle ju naturligtvis handbagaget rymmas i en viss måttställning (hallå Ryanair!? Väskan kan ju fortfarande väga 10 kg, bara det att väskan har olika former! Som kanske inte alls passar i er lilla ställning, men som visst håller kg:na! Jaja, antar att man måste läsa den lilla, lilla texten på deras hemsida, som förkunnar detta måttfakta ...). Det skulle ju min inte riktigt göra, då den är ganska bred i själva väskan (I promise, väskan vägde max 10 kg!), det kunde man ju räkna ut rätt snabbt ... Men! När kontrollanten pratade med någon annan, samt kollade våra pass så pressade jag ner min väska halvvägs (kanske lite mer) i måttställningen, sedan drog jag upp den och gick in i gången till flygplanet. Den käre kontrollanten märkte ingenting, och livet var en dans på rosor igen. Eller nåt. Haha :)

Så kom vi ju alla in i flygplanet trots allt. Vi fick bra platser ändå, trots att vi var rätt långt bak i kön in.

Flygresan var ju en historia för sig. Flera gånger undan resan, så ba: Spänn fast säkerhetsbältena! Sade de högt i högtalarna, bara för att typ väcka upp alla som som (jag menar, klockan var tidigt på morgonen, flyget hade typ lyft tjugo över sex på morgonen ...). Så vinglar hela flygplanet och det låter jätteoroväckande och jag tror på fullaste allvar att planet är på väg att störta. Det verkar ju nämligen så på både flygplan och personal. Men vad händer egentligen? Jo! Ingenting såklart! Och detta händer inte bara en gång, och en gång kommer personalen till och med och säljer lotter. Lotter! Men Oh. My. God. Typ.

Vi landade iaf hela och rena på Västerås flygplats, ca tjugo över tio på morgonen (eller något sådant) där vi hämtade ut vårt bagage (inga problem med det, btw), sade hejdå till mormor, som tog en buss till Stockholm (för att hälsa på min kusin) och hoppade in i vår nya bil (premiärturen i den för mig!), och for hem till Ö-vik. Stannade på vägen och åt på IKEA :) Haha, gott! Sweden all in typ.

Kom hem till Ö-vik och åkte ganska snabbt till Solbacken för att checka läget inför årets sommarjobbsperiod. Såg bra ut. Stört bokningssystem såklart, men härligt trevliga medarbetare! :D

Vädret i Sverige var ju inte direkt på topp, så det kändes lite dystern att komma hem till det. Men å andra sidan var det också väldigt härligt att andas svensk ren, klar luft igen och se alla åkrar och trähus igen :) Sverige i mitt hjärta. Liksom.

Detta är typ så långt att jag skulle kunna skriva en bok, men jaja. Nu har ni i alla fall fått veta hur resan hem till Sverige var :)

Påpälsade^^ (Johan hade till och med tagit av sig en massa tjocka tröjor när fotot togs ...) 

Det var soluppgång ganska precis när vi kommit upp i luften :) Underbart vackert!

See ya!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

                  Äntligen har jag gått Ben Lomond! Har länge varit på min Att Göra I Queenstown-lista, men eftersom det är en hel dags tur dit och tillbaka har jag aldrig kunnat göra det för jag antingen jobbat tider som hindrat det eller...

  Hittade en länk om Queenstown. Tyckte den beskrev denna stad på ett ganska bra sätt. Hoppas länken funkar --> http://www.stayatbase.com/blog/18-reasons-why-queenstown-is-the-best-place-on-earth     ...

Har precis ätit kiwi. Är inte kannibal, jag lovar. Innan, i Sverige, var kiwi för mig naturligtvis en frukt. Nu känns det först och främst som en "local"/lokalbo, en person från Nya Zeeland. De kallas ju "Kiwis". Och om nåt är "kiwi", så är det nya z...

Nåt man tydligt lägger märke till är att jobblivet inte är samma här som i Sverige. I Sverige har man som "undersåte" mer att säga till om, vi kan lättare säga emot eller rent av kaxa mot vår chef utan att lida minsta av det. Känner att det är både b...

En väldigt intressant insider-information jag kan dela med mig av från jobbet på restaurangen är att när chefskockarna eller chefen och nån utomstående viktig person (ex. en leverantör) på restaurangen där jag jobbar (Pier 19) behöver prata allvar me...