Direktlänk till inlägg 10 maj 2012
Hejsan! ;)
I know, det var evigheter sedan jag skrev (så nu får ni istället ett megalångt inlägg, yeah! ;P). Och jag lovade ju berätta hur det gick i Skrivartävlingsfinalen. Ärligt talat så tror jag att det bara var bra för mina bloggläsares hälsa att jag väntade tills nu. Nu slipper ni höra mängder av avreageringsfraser ...:P
Kanske har ni listat ut det; Nej. Vi vann inte.
Och ärligt talat, med risk att låta som en riktigt dålig förlorare - så kändes det apdystert. All tid, allt jobb, all energi vi lagt ned på vårt bidrag alltså. För det första skrivit hela låten - bara det hade kanske varit nog (en annan finalist tävlade nämligen med endast låttext - inte ens melodi). Vi hade ju både genomtänkt text och melodi, dessutom hade vi hårdtränat på låten så vi kunde spela in den, vilket vi gjorde under en hel natt (kom hem klockan halv fem på morgonen). Vi filmade in en video och redigerade den (tog väl ca 12 timmar i sträck). Vi tillbringade flertal dagar och timmar på att öva in låten så att vi kunde köra den live på finalen, istället för att bara spela upp den inspelade versionen. För live-spelning krävs ljudgrejer. Vi tre (jag, Marcus och Jonatan) kånkade en hel anläggning på tre personer, riggade upp, riggade ned, riggade upp, riggade ned, bar och bar lite till, riggade upp, soundcheckade...osv - bara för att de inte lät oss ha kvar ljudgrejerna på samma ställe ... (Först säger de att vi kan komma och soundchecka under en timme vid lunch, och när vi kommer kånkandes och stånkandes med ljudgrejerna, så meddelar de att vi endast har ca en halvtimme på oss att rigga upp, soundchecka och sedan rigga ned och få undan grejerna igen - jahapp, men okej. Vad bra att ni sa den tiden då ..??). Våra låtpapper, som skulle sättas upp för allmän beskådning, var designade med Ö-vik i bakgrunden (övriga bidrag hade bra skrivit ut på vanligt word-dokumentpapper), vi struntade i skolarbete och fick alldeles för lite sömn under vårt arbete att göra bidraget så bra som möjligt, så vi skulle ha en riktigt bra (kanske till och med överlägsen chans) att vinna.
Till och med framförandet fungerade felfritt - videon fungerade perfekt, vi kom ihåg all text och alla ackord och vi spelade ju som sagt live.
Ändå. Ändå vann ett annat bidrag. En dikt. Medan vinnaren gratulerades, intervjuades av tidningar (och senare också radio), så fick jag och Marcus lov att snopet plocka ned ljudanläggningen. Inte ens ett: Behöver ni hjälp med nåt, eller så, från någon. Nej. För det är ju ingen grej egentligen att ta med sig en hel ljudanläggning och köra live och så. Neeej ... just det. Tjena Mittbena. Baaah. Blinda personer.
Förlusten var hård att ta med tanke på allt arbete, hjärta, själ och vilja vi lagt ned. Jag antar att man får vara beredd på det i tävlingar som dessa, men det kändes som om juryn var rädd att utse oss till vinnare eftersom vi var tre personer och alla andra bara var "solister" och för att vi dessutom hade känts för "självklara" (det satt nämligen en låtskrivare och artist i juryn). Fast det kanske bara är min förlorarsynvinkel förstås.
Nu var det ju lyckosamt så att det var Jonatan som vann - med sitt andra bidrag. (Han tävlade ju som sagt med mig och Marcus också, med låten.) Och Jonatan hade sagt redan innan, att om han skulle vinna på sitt andra bidrag, så skulle vi tre fortfarande åka till Umeå som vi hade funderat ut (man hade innan fått fundera ut vad man skulle göra för pengarna om man vann). Så all cred till Jonatan, som är en grym diktskrivare och diktuppläsare, och som dessutom är världens ödmjukaste och snällaste person - om nån annan än oss skulle vinna, så var han den absolut rätte att göra det. Vi gratulerade naturligtvis Jonatan till segern. Dessutom tackade vi honom med tårta, för att vi ändå skulle få fara till Umeå.
Så i helgen var vi i Umeå! Det får ni höra mer om nästa gång! :P
Har precis ätit kiwi. Är inte kannibal, jag lovar. Innan, i Sverige, var kiwi för mig naturligtvis en frukt. Nu känns det först och främst som en "local"/lokalbo, en person från Nya Zeeland. De kallas ju "Kiwis". Och om nåt är "kiwi", så är det nya z...
Nåt man tydligt lägger märke till är att jobblivet inte är samma här som i Sverige. I Sverige har man som "undersåte" mer att säga till om, vi kan lättare säga emot eller rent av kaxa mot vår chef utan att lida minsta av det. Känner att det är både b...
En väldigt intressant insider-information jag kan dela med mig av från jobbet på restaurangen är att när chefskockarna eller chefen och nån utomstående viktig person (ex. en leverantör) på restaurangen där jag jobbar (Pier 19) behöver prata allvar me...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 |
16 | 17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 |
31 |
||||||
|